Pehr Henrik Nordgren
Symphony No. 5 Op. 103
Description
Without trying to imitate the human voice, I vary the simple melody, giving it different hues and drama. The symphony is not, however, a set of variations in the conventional sense of the term. Repetition is one of the guiding principles of the work. The tonal elements dominate, though a twelve-note row can be found in the background. In between the massive orchestral tutti are a number of solo sections for instruments such as the bass flute, bass clarinet, violin and harp. The French horns and double bass also have some important assignments. As in my fourth symphony, I also use a low oriental gong.
© Pehr Henrik Nordgren, 1998 (translated by © Susan Sinisalo)
(Finnish Broadcasting Company)
Kuten edeltäjänsä, viides sinfoniani on yksiosainen, mutta aika paljon laajempi. Keskeisenä aiheena on vanha karjalainen itkuvirsi. Yrittämättä matkia ihmisääntä muuntelen, sävytän ja ’dramatisoin’ yksinkertaista melodiaa – eräässä vaiheessa se saa jatkeen toisesta itkuvirsiaiheesta. Mistään muunnelmateoksesta perinteisessä mielessä ei kuitenkaan ole kyse. Toisto on yksi teoksen pääperiaatteita. Tonaaliset ainekset ovat hallitsevia, vaikka taustalta löytyy myös kaksitoistasävelrivi. Massiivisten orkesterituttien lomassa on useita solistisia osuuksia, kuten bassohuilun, bassoklarinetin, viulun ja harpun osuudet. Käyrätorvilla ja kontrabassoilla on myös tärkeitä tehtäviä. Neljännen sinfoniani tavoin käytän myös tässä matalaa itämaista gongia.
Viides sinfonia valmistui vasta elokuun lopussa. Koska se on näin tuore, en ole vielä saanut siihen riittävästi etäisyyttä, enkä oikein pysty sanomaan siitä mitään järkevää.Yleisesti ottaen sinfonia lienee jatkoa samalle tielle, jota olen kulkenut viime vuosien teoksissani.
© Pehr Henrik Nordgren, 1998
(Radion sinfoniaorkesteri)
(kommentti teoksen kantaesitykseen 18.9.1998)
Liksom sin föregångare är min femte symfoni i en sats, men ganska mycket mer omfattande. Som centralt tema står ett gammalt karelsk gråtkväde. Utan att försöka härma mänskorösten förändrar jag den enkla melodin, ger det olika skiftningar och ’dramatiserar’ den – i et skede får den ett tillskott på ett annat gråtkväde. Det är emellertid inte fråga om något variationsverk i traditionell mening. Upprepning är ett av verkets huvudprinciper. De tonala elementen är dominerande, fastän man i bakgrunden också kan finna en tolvtonsrad. Mellan de massiva orkestertuttina förekommer flera solistiska avsnitt, såsom basflöjtens, basklarinettens, violinens och harpans. Hornen och kontrabasarna har också viktiga uppgifter. Liksom i fjärde symfonin använder jag också här en låg österländsk gong.
Symfonin blev färdig först i slutet av augusti. Eftersom den är såhär färsk, har jag inte ännu fått tillräckligt med avstånd till den, och kan inte riktigt säga något klokt om den. Allmänt taget torde symfonin vara en fortsättning på samma väg som jag vandrat i mina verk under de senaste åren.
© Pehr Henrik Nordgren, 1998
(Radions symfoniorkester)
(programmkommentar till verkets uruppförande den 18 september 1998)
(övers.: © Jan Granberg)
Instrumentation
3333 4331 15 1, pno, str: [pic, bfl, ehn, cl in Es, bcl, cbsn]
Category
Works for Orchestra or Large Ensemble
Opus no.
op. 103
Premiere
Finnish Radio Symphony Orchestra, cond. Sakari Oramo, Helsinki, September 18, 1998
Commisioned by / dedications
Commissioned by the Finnish Broadcasting Company
