Description

Ajatus tämän konserton säveltämisestä syntyi jo vuonna 1977 jolloin New Yorkissa käydessäni vanha ystäväni ja opiskeluaikani mesenaatti Olga Koussewitzky ehdotti minulle bassokonserton kirjoittamista. Niinpä teos onkin hänen muistolleen omistettu. Lopullinen sysäys oli Olli Kososen ja Radion sinfoniaorkesterin tilaus. Musiikkipäällikkö Antero Karttusen kanssa siitä keskustellessa syntyi ajatus liittää konsertto suureen teoskokonaisuuteen, jonka ensimmäinen ’osa’ oli 1979 kantaesitetty Angels and Visitations ja viimeinen taas olisi vasta tulevaisuudessa häämöttävä laaja orkesteriteos: siis koko konserttiohjelman täyttävä ns. ’täysiö’. Sävellyksen nimi voidaan käsittää kunkin käsittäjän maailmankuvan ja temperamentin mukaisesti. Minulle se merkitsi – kuten usein ennenkin – heti alusta alkaen jo ennen musiikkia olemassaolevaa tiivistymää syntyvän musiikin ilmapiiristä. (Tämän maailman, kuten Johanneksenkin, alussa oli sana). Kolmen osan otsikot ovat sitten jo johdettuja: Ensimmäinen ilmestyminen on rakenteeltaan epäsymmetrinen ja myös sen takia antaa voimakkaasti taistelun ja pyrkimyksen, ehkä kärsimyksen kuvan. Monologi on laaja kadenssi, jonka soittimellisessa keksinnässä Olli Kosonen oli korvaamattomaksi avuksi. Se ei ole muodosta irrallinen virtuoosin ’showpiece’. Vaikka teknillisestikin äärimmäisen vaativa, on se varsinkin kokonaisuuden oleellinen painopiste, musiikin virtauksen vedenjakaja, draaman käännekohta. – Sillä konsertto on aina minulle merkinnyt draamaa, yksilön ja yhteisön konfliktia. – Viimeinen ilmestyminen alkaa cantabile-vaiheena, joka nopeutuu ’finaaliksi’. Se johdattaa tapahtumiin, joille ei lopulta löydy muuta suuntaa kuin epilogin kohoaminen ad astra. Englanninkieli osien nimissä on tarpeellinen eliminoimaan jo etukätee liian rafaelilaiset mielikuvat asianomaisesta enkelistä. © Einojuhani Rautavaara (ohjelmakommentti teoksen kantaesitykseen 6.4.1981) Tanken att skriva denna konsert uppkom redan år 1977 under ett besök i New York, där min gamla vän och mecenat från studietiden Olga Koussewitzky föreslog att jag skulle skriva en konsert för kontrabas. Därför har också verket tillägnats hennes minne. Den slutliga påstöten blev en beställning av Olli Kosonen och Radions symfoniorkester. Under en diskussion med radions musikchef Antero Karttunen föddes tanke att foga verket till en större kompositionshelhet, i vilken den första delen skulle utgöras av den år 1979 uruppförda Angels and Visitations och den sista ett omfattande orkesterverk som ännu blott skymtar framtiden: sålunda ett fullt konsertprogram. (Kompositören använder sig av ordleken ’täysiö’ som närmast har betydelsen av en motsats till vakuum. Övers. anm.). Namnet på kompositionen kan uppfattas enligt vars och ens världsbild och temperament. För mig betydde det – såsom ofta förr – genast från början, innan musiken kommit till ett koncentrat av den tillkommande musikens atmosfär. (I denna världens begynnelse, såsom också i Johannes’ begynnelse, var ordet). Rubrikerna till de tre satserna är sedan redan härledda: Första uppenbarelsen är till sin uppbyggnad osymetrisk och ger därför en kraftig bild av kamp och strävan, kanske lidande. Monologen är en omfattande kadens, i vilken Olli Kosonen varit till oersättlig hjälp i det instrumentala uppfinnandet. Den är ingen från former avskild ’showpiece’. Trots att den tekniskt sett är oerhört krävande, utgör den särskilt för helheten en väsentlig tyngdpunkt, en vågbrytare för musikaliska strömningar. en vändpunkt i dramat. – Ty en konsert har alltid för mig inneburit ett drama, en konflikt mellan individen och samfundet. – Den sista uppenbarelsen inleds som ett cantabile-avsnitt, som accelereras upp till ’final’. Det leder till händelser, för vilka det slutligen inte återstår någon annan riktning än epilogens stegring ad astra. Användningen av engelska i benämningen på satserna är redan på förhand nog för att eliminera alltför rafaelska föreställningar om den frågavarande ängeln. © Einojuhani Rautavaara

db solo, 2pno, perc

Chamber Works

The Dusk Ensemble: Sampo Lassila, double bass, Marja Mutru and Ilmo Peitso, piano, Tuomo Lassila, percussion, Kuhmo Chamber Music Festival, Kuhmo, July 19, 1994.

His First Appearance - His Monologue - His Last Appearance

+ Add information