Description

Liu Shi Kun oli sodanjälkeisen Kiinan lahjakkaimpia pianisteja. Kulttuurivallankumouksen aikaan vuonna 1968 häntä vaadittiin allekirjoittamaan sitoumus olla soittamatta Mozartin, Schumannin ynnä muiden "dollari-imperialistien" musiikkia. Kieltäytymisen seurauksena innokkaat vallankumokselliset murskasivat hänen käsiensä luut; Liu ei toipunut tragediasta, vaan teki itsemurhan.

Hänen muistolleen säveltämäni musiikki ei millään muotoa kuvaa näitä kauheita tapahtumia. Musiikkini on mahdollisimman sofistikoitunutta, herkkää, aristrokraattista, ja Barcarollessa myös aurinkoista, haltioitunutta. Samalla kun olen (myös Amnesty Internationalin jäsenenä) syvästi tietoinen siitä, miten vakavasti ja monella tavoin tällaiset arvot ovat uhanalaisia, samalla haluan niitä työhuoneeni rauhassa kaikin tavoin edistää.

Teos on sävelletty kesällä 1999 Marja Inkisen tilauksesta, omalle soittimelleni viululle ja vaimoni soittimelle pianolle.

© Jyrki Linjama, 1999

Liu Shi Kun var en av de mest begåvade pianisterna i det efterkrigstida Kina. Under kulturrevolutionen 1968 tvingades han att underteckna en förbindelse att inte spela Mozart, Schumann eller musik av andra "dollar-imperialistiska" kompositörer. Liu vägrade att underteckna, med den påföljden att de revolutionära krossade benen i hans händer. Liu Shi Kun återhämtade sig aldrig från tragedin, utan begick självmord.

Den musik som jag har komponerad till hans minne, återspeglar inte på något sätt dessa hemska händelser. Min musik är möjligast sofistikerad, känslomässig, aristokratisk och i andra satsen även solig och överväldigande. Samtidigt som jag (även som medlem i Amnesty International) är djupt medveten om hur allvarligt och många olika sätt dessa värden är hotade, så vill jag i mitt eget arbetsrums lugn befrämja dessa värden.

Detta verk är komponerat sommaren 1999 på beställning av Maria Inkinen, för viol (mitt eget instrument) och piano (min hustrus instrument).

© Jyrki Linjama, 1999

Liu Shi Kun was one of the most talented pianists in post-war China. During the Cultural Revolution in 1968 the revolutionists insisted that he wouldn't play the works of Mozart, Schumann and other "dollar imperialists". Liu refused and the revolutionists broke the bones of his both arms. Liu didn't recover and committed suicide.

The music I composed for his memory is in no way depicting these terrible incidents. My music is as sophisticated, sensitive and aristocratic as possible, and in Barcarolle also sunny and ecstatic. I am deeply conscious of how seriously and in many ways such values are endangered and therefore I want to advance them in the peace of my studio.

Swings was commissioned by Maria Inkinen and it was composed during summer 1999 for my own instrument violin and my wife's instrument piano.

trans. Lenno Linjama

Instrumentation

vln, pno

Category

Chamber Works

Premiere

Marja Inkinen, violin, Naoko Ichihashi, piano, Gothenburg (Sweden), 12 October 1999.

PDF for promotional use

 Download

Archive number

MF15103

+ Add information